onsdag 30 november 2016

Hur medvetna är vi kring samhällets normer?

Litteraturen vi läser just nu får mig verkligen att reflektera. Det handlar om normer, det handlar om genus och framförallt handlar det om de värderingar som är grunden till hur vi lever. Det är så jag ser det. För att vara normkritisk och ifrågasätta tolkningen av jämställdhet krävs det att vi gör ett val. Det valet handlar om att antingen acceptera de normer och strukturer som finns, eller uppmärksamma situationerna genom att ifrågasätta dem och kanske till och med våga välja vår egen väg, oberoende av hur samhället tolkar situationen/frågan. Det må vara läskigt och det må sätta oss i en utsatt position, men det kan också förändra en hel del, särskilt mycket kommer det betyda för de unga vi kommer att träffa varje dag. Värt att tänka på.

I boken ”Jämställdhet” beskrivs bland annat hur viktig historien är i frågan om genus, vilka spår historien satt i oss och vilka normer det skapat. Att vi tillbaks i historien mest kan finna fakta om manliga hjältedåd och kloka ord som sagts av män, säger ju inte att de kvinnliga hjältedåden inte existerat , bara att de inte dokumenterats på samma vis. Inte konstigt att dagens samhälle är grundat i en manlig norm. Jag skulle kunna dela många tankar kring ämnet genus och jämställdhet, men låter istället er få reflektera och dela era tankar.
På vilka sätt tror ni man kan uppmärksamma genus i skolan? Och vad för tankar får ni när ni ser klippet/reklamen nedan?







Källa: Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.

8 kommentarer:

  1. Genus, jämställdhet, manligt och kvinnligt är intressant. Det är intressant på så många plan för det är något vi matas med dagligen - samhället vilar på en förlegad syn på hur män och kvinnor ska vara utifrån hur det har varit. Egentligen inte så konstigt men inte okej för det. Vi anser oss leva i ett jämlikt samhälle vilket vi ju också gör i förhållande till andra delar av världen men trots det ifrågasätts fortfarande tjejer och killar utifrån icke stereotypiska val de gör eller intressen de har. Vi har media som matar oss med hur vi "ska vara" - kvinnor diskuteras utifrån sina utseenden medan männen lyfts fram för sina prestationer - det är vad våra barn lär sig redan från början. Att förändra tar tid men jag anser att det är vi vuxna som måste förändras och möta nästa generation för den individ de är och inte det kön de tillhör. Makthavare och samhället i stort har ett ansvar - ett stort ansvar som brister, förmodligen för att det är obekvämt att gå emot strömmen.

    Vi kan inte förändra historien men jag är säker på att vi kan förändra framtiden genom att förstå historien och vara medveten om de fallgropar som finns och att det är där vi måste börja.

    Det finns många exempel som filmklippet över - tycker de alla har ett viktigt budskap - att kvinnan inte är det "svagare könet" om vi inte låter det vara det.

    SvaraRadera
  2. Jag har också läst boken om Jämställdhet och kände mig väldigt orienterad i ämnet innan. Men flera insikter tog jag till mig, inte för att allt var nytt men för att det hela tiden behöver upprepas. Och framförallt med det ansvar som kommer genom att välja läraryrket. Tjejer matas från så tidig ålder av miljön runtom sig, människor man möter och av media. Jag blir förskräck varje gång jag köpt bebiskläder och märker att de är trängre än pojkkläderna min dotter har, jag hör mammor som påpekar sina döttrars (på 9månader!!) intresse för väskor som en del av deras kvinnliga sida och varit med om incidenter där män tagit sig friheten att fysiskt lyfta av mig från pendeltåget för att han ansåg sig ha företräde. Det du tar upp om ”kloka” män från förr är ju i sig anmärkningsvärt. Likaså nämner Hedlin det i sin bok, hur arbete är manligt och kvinnors arbete är kvinnoarbete i historieböckerna. I filmklippet är det så tydligt hur alla dessa influenser genom sitt tidiga liv så småningom börjar formas till en schablon och norm. Hur tjejer och killar ser det kvinnliga som underordnat det manliga och tydligt visar hur man inte tar ett kvinnligt sätt att springa eller kasta på allvar. Man förlöjligar sig själv eller andra utan att ha någon egentlig verklighetsförankring till det. Mer än en tradition av en långt gående tradition av kvinnlig underordning mannen. Självklart är det effektivt att starta tidigt. En tidig inskolning sker successivt för att forma våra flickor – och pojkar! Men man blir glad över att se hur de yngre tjejerna faktiskt visar hur tjejer gör – på riktigt! Det är väl det vi måste se till att det består för att inte självkänslan ska få sig en törn och att tjejerna sedan hamnar i en nedvärderande schablon av sig själva. Det är rent ut sagt kränkande att andra människor ska kunna ha den ”rättigheten” att få utföra handlingar som påskyndar den processen. Fint inlägg!

    SvaraRadera
  3. Vilket intressant inlägg!
    Genus är ett viktigt ämne som man i många fall borde tänka mer på än man vanligen gör. Ett förslag på hur man skulle kunna uppmärksamma genus i skolan är att man som lärare kan försöka att behandla alla elever utifrån hur de är som individer, inte som kön. T.ex. måste man behandla alla elever lika i klassrummet, en elev som är flicka ska inte behöva bli tillsagd att vara tyst oftare än en elev som är pojke, bara för att det är stereotypiskt kvinnligt att vara ‘’duktig och sitta tyst’’. Lärarna måste också vara noga med att inte använda uttryck som får ett visst kön ( i de flesta fall flickor) att låta som om de är sämre än killar. T.ex. kan de låta bli att säga ‘’Kasta inte som en tjej’’, som togs upp i filmen, eller ‘’Jag fick kärringstopp’’. Då får inte eleverna med sig att man som tjej förväntas vara dålig. Lärarna skulle även kunna försöka förklara skillnaden för barnen mellan det biologiska och det sociala könet, även kallat genus, och berätta lite om könsnormer genom tiderna och varför de skapats osv. Lärarna måste även vara noga med att förklara att de normtypiska personlighetsdragen ofta inte stämmer och att alla elever ska känna sig fria att bestämma själva hur de vill vara.

    SvaraRadera
  4. Ett oerhört känsloladdat och svårt ämne detta med genus och hur man ska implementera, bearbeta och förmedla detta i klassrummet. Det gäller nog framförallt som lärare att förklara historien bakom varför män är de som alltid ''stått'' över kvinnorna och haft makten. Sedan gäller det att förklara hur det egentligen ser ut och att alla ska behandlas utifrån person och inte kön. Oavsett vad vi gör som lärare så handlar det inte bara om det visst vi har en stor påverkan men det finns så mycket runt omkring idag som påverkar och formar barnen som vi egentligen inte har någon makt över. Som sagt ett viktigt ämne som det måste arbetas med för att det ska ske något på längre sikt för även fast vi vänder de barn vi får så kanske vi inte ser skillnaden förrän 20-30 år senare.

    SvaraRadera
  5. Det var ett bra klipp som fick mina tankar att sättas igång, speciellt varför man kallar att saker är "tjejigt" och om det är rätt eller fel att uttrycka sig så i ex. klassrummet. Det känns självklart för mig att varje person är unik och ska bekräftas som den är, men att det samtidigt viktigt att man diskuterar i klassen kring liknelser. Vi uttrycker ofta liknelser som "hungrig som en varg", "en fis i rymden", "flitig som en myra" osv. Jag tror ändå att vi människor gärna använder liknelser för att förklara ett sätt, uttryck eller händelse. Sen tolkar man även liknelserna och uppfattar dem olika antingen som positivt, neutralt eller negativt. I detta fall, min personliga åsikt, ska inte barnen särskiljas för att de är det ena eller andra könet, personen är personen och så är det. MEN det går inte heller att sudda ut skillnaderna mellan tjej och kille, vi är biologiskt olika. Med det sagt betyder inte min mening ATT man ska använda liknelser om det i skolan. Tror det är viktigt att berätta att man är inte lik någon annan, men man har mer eller mindre likheter könen emellan. Sen tror jag allmänt att många tjejer också försöker utnyttja ordet "tjejig". Tänk de bekanta jag har som verkligen lever upp till liknelsen, vilket de gör medvetet för att få stämpeln som tjejig.

    SvaraRadera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Vilket klipp! Det är många känslor som sköljer runt i kroppen. Det finns så många områden man kan diskutera, som man vill förändra och ändra synen på. Vi i skolan kan göra det vi kan för att vara så jämställd som möjlig. För skolan behöver vara en jämställd plats med rätt inställning och känsla som eleverna kan bära med sig i sitt framtida liv.
    Det är viktigt för oss lärare att vara förebilder och föregå med gott exempel. Använda rätt uttryck, vara jämställd i vår undervisning och gentemot varje individ. Stärka varje individs självkänsla och höja dess självförtroende oavsett pojke eller flicka.
    Jag tror också det är viktigt att berätta varför historien ser ut som den ser ut och hur tiderna förändrats och är under ständig förändring.
    Vi kan inte ändra historien men vi kan påverka framtiden.

    På tal om normer i samhället. Åhlens valde att bryta normen med en bild på en pojke i luciakrona. Men på grund av rasistiskt hatstorm valde de till slut att ta bort bilden av respekt för pojken och hans familjen.

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article24047786.ab

    SvaraRadera
  8. Mycket intressant inlägg. Samtidigt som det är tragiskt att kvinnor är så frånvarande i historien så kan jag ändå tycka att det är intressant att några kvinnor trots detta lyckats ta sig fram och visat att kunskap och begåvning inte är könsstyrt. Här kan bland annat Marie Curie nämnas som trots stor skepsis från stora delar av forskarvärlden, var den första någonsin som vann två nobelpris samt även första kvinnliga professorn i historien. Så visst kan kvinnor!


    Jag tror att vi som kommande lärare har ett stort ansvar för att se flickor i klassen på lika villkor som pojkarna, att “släppa” fram dem och låta dem ta plats.

    SvaraRadera