Så länge eleverna befinner sig i klassrummet kan läraren se
till att på olika sätt motverka traditionella könsmönster, t.ex. genom att
prata om jämställdhet eller bara genom att tänka på hur bänkarna placeras eller
hur arbetsgrupperna delas in. På rasten blir detta inte lika ”lätt”, av
naturliga orsaker.
När jag gjorde min skolgårdsobservation kunde jag se att
barnen lekte mer blandat i de lägre åldrarna (som jag egentligen var där för
att observera) men jag kunde inte undgå att lägga märke till att uppdelningen
flickor/pojkar var väldigt tydlig bland de lite äldre barnen. Flickorna var
inte aktiva på samma sätt som pojkarna; flickorna satt och pratade och pojkarna
ägnade sig åt bollspel och att jaga varandra, medan flickorna tittade på.
Man kan ju fundera på varför det är på detta sättet. Det kan
bero på att flickor drar sig för att göra något som kan uppfattas som pojkigt,
fast de egentligen skulle vilja (för hur många flickor spelar inte fotboll på
fritiden?). De kanske avstår för att de är rädda för att göra sig illa i det
tuffa spelet/leken. Möjligen är de helt enkelt inte intresserade?
Hur kan man arbeta för att motverka traditionella
könsmönster i rastlekarna? Eller är det verkligen önskvärt att styra leken?
Ska rastvakterna försöka styra lekarna mer så att de blir
mer inbjudande för både pojkar och flickor? Ska fotbollsplanen ha en tid då
enbart flickor får spela där? Eller ska man kanske helt enkelt låta det vara? För det
kanske bara är vi vuxna som ser ett problem i skillnaderna?
Inspiration till
bloggen har jag hämtat från uppsatsen ”Skolgårdens
utformning och barns aktiviteter under rasten – utifrån ett genusperspektiv”,
skriven av Mårten Bergman och Viktor Pettersson.
Jag tycker att på rasterna ska barnen få göra vad de vill och inte styras av någon vuxen. Min son har flest tjejkompisar och han är inte intresserad av att vara med killarna på deras "killekar" utan han vill vara med sina kompisar som han tycker om att vara med och det blir en blandning av tjej- och killek. De kanske jagar varandra men de är hästar, eller de leker docklekar fast hans docka är en riddare eller drake osv. På deras skola har de vissa raster som är vuxenledda med olika bestämda lekar som passar båda kön och det är frivilligt att vara med men möjligheten finns. Barn hinner hitta sin plats i genussamhället tids nog iallafall!
SvaraRaderaÅ vad spännande diskussion. Hade gärna fått veta hur många barn som gick i skolan som studien innefattade men hittade ingen siffra på det. Jag är och har alltid varit positiv till små skolenheter. Kanske för att jag själv har gått i sådan skola men även nu som vuxen också provat att arbeta på olika skolor.
SvaraRaderaEtt argument som många använder sig av, som förespråkar större skolenheter, är att barnen måste få leka med jämnåriga. Detta ska vara bäst för barnen på alla sätt. Det jag har sett är att barn som inte har tillgång till så många jämnåriga är att de måste då anpassa sig och leka med de barn som finns till hands. Helt naturligt blandas då både flickor och pojkar och barnen leker inte lika åldersindelat. Igår när jag kom till mina barns skola lekte en stor del av skolans barn tillsammans på fotbollsplanen. Dom lekte "1-2-3 rött ljus" en lek som fungerar för alla åldrar. Det var underbart att se de stora pojkarna i 6an ropa med målbrottsröst till de andra och leka som bara barn kan <3
Jag tror att det här ger barn med större förståelse och anpassningsbarhet. En större social kompetens. Såklart finns det tillfällen när det är en nackdel men fördelarna överväger. Jag tror inte på alldeles för små enheter heller men ett snitt på 60-70 elever på en skola fk-6.
Kan tilläggas att jag var ensam tjej med 7 killar i min klass hela låg- och mellanstadiet. Det enda "men" jag fått av detta är väl att jag jobbar bäst med killar men det är inget stort problem för mig ;-)
Intressant inlägg! Jag gjorde min observation igår och märkte samma sak som du, de lägre åldrarna var ofta blandade grupper och lekte väldigt bra tilsammans medan de äldre gärna delade upp sig mer.
SvaraRaderaNågot jag tyckte var intressant och inte hade sett förut var att de hade en anställd som var ansvarig för just rastaktiviteter. Varje dag hittar han på någon (frivillig) lek eller aktivitet som eleverna deltog i och det var blandat både i åldrar och kön på de deltagande. Tror det är bra på så sätt att man kanske finner lite nya kontakter genom organiserad lek, och även ge inspiration till lekar som de kan leka i framtiden. Samtidigt tror jag att det är viktigt att barnen själva får använda sin fantasi och lära sig "fördriva" tiden under rasten. Att dela upp tiden och bara ge tjejerna tid på fotbollsplanen, som du föreslog, anser jag inte är något alternativ. Snarare tror jag att man bara skapar mer könsuppdelning genom att göra skillnad på kille och tjej på det sättet.
Ser fram emot min observation nu när jag läser din. Ska bli intressant och se. Jag kan se framför mig som du fått se att det är mer blandat i lägre åldrar än de äldre. Jag har barn som är 14, 11 och 6.
SvaraRaderaAlla de tre lekt/leker med det motsatta könet på lågstadiet. Min minsta leker nästan bara med tjejer då han tycker att de tuffa grabb-lekarna inte är så mycket för han.
Jag har lagt märke till när mina barn var/är i den yngre ålder så har de inte tänkt/tänker "jag är kille och du är tjej, och då kan man inte leka" utan snarare tvärtom.
Det som har hänt vad jag upplevt till stor del, är att när mina grabbar har skiljts åt från tjejer, är att deras fritidsaktiviteter börjat öka och att de börjar tillhöra en ny grupp. Den gruppen består endast av killar och i den gruppen så sker de en del som jag har svårt att sätta ord på. Men jag kunde uppleva så här i efterhand att, "det vände verkligen på en dag".
Jag tror att barn kommer in i en ålder då det är viktigt att tillhöra en gemenskap med andra av samma kön, utanförskap av sitt egna kön kan ställa till det rent psykiskt för många.
Även att de börjar bli mer samhällsorienterade, och då syftar jag på att barnen börjar ta in vad som händer utanför skolan. De börjar ta del av världen utanför. De vill leva upp till vad som förväntas av vad en kille/tjej.
Jag gillade bäst att umgås med killar när jag gick i skolan. De var enklare att förstå, och jag gillade de gruffade tagen på fotbollsplanen. Ända upp till slutet av gymnasiet umgicks jag hellre med killar än tjejer. Visst, en viss utanförskap upplevde jag allt, och det gjorde ont många gånger men det skapades bara en klarhet att jag föredrog att hellre umgås med killar, vilket jag bara är glad för. =)
Tycker inte att man ska skilja barnen på rasterna men däremot, att vara observant kring lekarna på rasterna är viktigt, då det mesta av mobbingen sker.
Bra inlägg hoppas du förstod något av det jag menade =)
Helt klart en intressant frågeställning!
SvaraRaderaJag anser att om vi som lärare inte ska styra deras raster, det är deras tid, deras "paus" från skolarbetet. Det man borde lägga mer tid på är att koncentrera sig på att ingen blir utstött av något slag.
Vill de så vill de. Men det som är viktigt är att se om det verkligen "är så". Att va uppmärksam på deras beteende..
Om en pojke blir med dragen för att spela fotboll istället för att kanske umgås med några flickor, eller kanske en flicka som tvekar mellan att följa med sina tjejkompisar till bänken på andra sidan skolgården istället för att spela basket med killarna... Det är det jag tycker är viktigare att observera istället för att försöka styra deras raster. (Nu menar jag elever i äldre klasser)
Det man istället kan göra, är att ha en undervisning som styrker deras känsla av att man inte behöver göra som vad alla andra vill, att man ska lita på sig själv och göra det man tycker om oavsett normer eller åsikter. Om du förstår vad jag menar.
Intressanta inlägg gällande olika sätt för flickor och pojkar att delta i rastaktiviteter. När vi nu läst en del utvecklingspsykologi och om barns utveckling tycker jag att en del kan förklaras utifrån ålder gällande val av aktiviteter framför allt i senare delen av mellanstadiet. Detta att pojkar i större utsträckning väljer gruppaktiviteter och flickor ofta kan vara mer relationsinriktade och kanske har en bästa kompis m.m. Vidare att det blir allt viktigare att vara lik sina kamrater och att hitta grupptillhörigheter. Men det är inte alla som vill gruppera sig efter könstillhörighet och det måste finnas fler val. Vi vuxna i skolan är hela tiden modeller för barnen och måste uppmuntra till att barnen väljer aktiviteter på rasterna som de själva vill.
SvaraRaderaIntressant för detta var nåt som jag reagerade på under min observation. Hade fått höra av rektorn innan att barnen lekte i blandade åldrar ( och de gjorde dom) Däremot lekte bara pojkar och flickor med varandra under båda rasterna jag observerade. Kan inte minnas att det var så här uppdelat när jag gick i skolan? Som du beskrev så var de likadant på denna skola att endast pojkar spelade fotboll. Lite märkligt....
SvaraRaderaLikt denna observation du hade kan dra samma slutsatser till min. De flesta grupperingar bestod av enbart killar eller tjejer. Några få grupperingar var det enstaka tjejer bland fler killar. Tror ett bra sätt är att rastvakter kan inbjuda till en lek för fler åldrar och som man tydligt betonar att alla kan vara med - ex. en kvinnlig lärare som spelar fotboll med barnen. Eller en manlig lärare som hoppar hage osv, för att tydligare bryta uppdelningen. Tror också att det är viktigt att man hela tiden har detta tänk om jämställdhet, hur saker och ting är - både om hur man tänker olika, varför och mer synliggöra de skillnader som finns och få fram att det inte är en så stor grej av det. Att vara mer eller mindre på en skola vet jag inte om jag tror beror på uppdelningen, skulle vilja påstå att det är hela skolkulturen som påverkar hur man är i klassen, rasten men också såklart vad barnen har med sig hemifrån. Attityden är väsentligt att framföra om jämställdhet.
SvaraRaderaMinns själv från min grundskoletid vilket inte är så länge sedan att det var ungefär som du förklarade att pojkarna spelade boll med varandra medans tjejerna gick runt skolan och pratade. Detta förändrades dock lite övertid och mot slutet så var de flesta tjejerna med på nästan allt de killarna gjorde vilket jag iaf tyckte var roligt eftersom leken fick en ny dynamik. Anser nog egentligen att rastvakter inte ska försöka påverka vad barnen leker utan det är något som måste ske naturligt för att det ska kunna fortsätta hända. Ett bra agerande som rastvakter kan göra är att anordna rastaktiviteter där alla får delta vilket skulle kunna leda till att fler tjejer och killar leker tillsammans.
SvaraRaderaJag tror att vi som vuxna läser in mer i barnens könsindelningar än vad vi egentligen behöver. Låt barnen göra vad dom vill på rasten så kan vi som vuxna styra vad som händer i klassrummen istället. Jag tror att barnen mår bra av att få släppas lite fria mellan de uppstyrda lektionerna. Vi får väl ändå hoppas att de får med sig tillräckligt mycket från det vi lär dom för att det ska kunna fungera ändå utanför klassrummen. En annan tanke som slår mig är att om vi lägger oss i och styr upp rasterna för barnen så kanske det utvecklar sig till att rasterna blir lektioner. Jag tror att barnen behöver ha några andningshål mellan allt lärande som redan pågår i skolan.
SvaraRaderaLade också märke till det under min observation. På den skolan jag utförde den på fanns det en rastansvarig som varje dag ordnade en lärarled aktivitet där alla fick vara med och leka, vilket jag såg som mycket uppskattat hos barnen i alla åldrar. Då fanns det alltid något som alla fick delta i.
SvaraRaderaSen är rasten till för att koppla bort plugget för en stund låta hjärnan andas och så länge barnen klarar av att sköta sig själva tycker inte jag det spelar någon större roll om det är uppdelat pojkar och flickor i de högre åldrarna. Rastvakterna är till för att se till ingen blir kränkt eller mobbad inte styra över hur barnen leker under sina raster.
Som många andra kommenterar så upplevde jag också detta under min observation, fanns verkligen tydliga tecken på "killaktiviteter" och "tjejaktiviteter". Jag tror att det är viktigt att man går in tydligt i klassrummet med genus och jämställdhet. Att oavsett aktivitet så får och kan man deltaga oavsett kön. Sen kan man absolut ha fler organiserade rastaktiviteter där det är styrt av en rastvakt och där alla känner att man"får vara med". Men tycker det är viktigt att man inte går in och styr för mycket i barnens aktiviteter, tror inte det blir bättre av att gå in och styra och ställa utan prata med eleverna så tror jag och hoppas att det kommer naturligt på rasterna också.
SvaraRaderaJag reagerade också på att de yngre barnen lekte mer blandat (pojkar/flickor) och att de i större utsträckning lekte mer olika typer av lekar. De äldre flickorna i åk 5-6 gick mest runt två och två och pratade med varandra, medan pojkarna i samma ålder spelade fotboll. Detta är såklart generellt men ändå en reflektion.. På min rastobservation kunde jag även se en flicka som gick omkring helt ensam, vilket var riktigt jobbigt att se. Jag fick dessutom känslan av att hon iakttog de andra barnen och att hon ville vara med i leken..
SvaraRaderaIntressant inlägg! När jag gjorde min observation upplevde jag likadan situation. Det var inga barn som lekte blandat utan det va väldigt delat bland pojkar och flickor, och nåt intressant var det som jag hörde va, när jag observerade den grupp med flickorna så va det faktiskt en flicka som inte ville vara med på aktiviteterna för att hon tyckte inte om lekarna på skolgården, utan hon ville hellre åka konståkning..
SvaraRaderaJag tycker det är lite märkligt att det är så.
Vilket bra inlägg! När jag har varit ute och jobbat i skolan har jag också noterat att de på rasterna lekt mer blandat (killar och tjejer) i de lägre årskurserna medan det blir mer uppdelat upp på mellanstadiet. Tjejer står ofta 2 och 2 medan killar är i grupp.
SvaraRaderaJag tycker att eleverna ska få göra vad de vill på rasten. Det är en paus från studierna och ska inte vara alltför uppstyrt. Men en rastvakt som styr upp lite lekar för dem som vill vara med ser jag bara som något positivt.
bra inlägg! jag undrar verkligen var går gränsen och när ska man sluta styra vad barnen gör/inte gör, vem de leker med/inte leker med.... jag tycker att de får välja själv, åtminstone på rasterna vad de vill göra och vem de vill leka med... Om en vuxen skulle även detta bestämma åt de- liknar vi inte då lite Nordkorea? Vi tycker fokusera på att barnen är olika, att pojkar är olika och att flickor är olika. De är inte lika. Biologi. Och istället för att försöka motverka mot de, skulle vi fokusera på deras olikheter och acceptera de. När jag var 12, tyckte jag inte att de va så kul att springa och slåss med pojkar om en boll, utan satt hellre på sidan och hade rolig med annat och mina kompisar. Jag skulle blivit arg om någon lärare kom till mig och "befall" att gå och spela fotboll med pojkar.
SvaraRaderaJag ser inte problematiken i att barn gärna grupperar sig utefter könstillhörighet. Tror som föregående skrivare att vi vuxna skall försöka att inte blanda oss i den fria leken. Frivilliga uppstyrda lekar är jag väldigt positiv till då det kan skapar en form av gemenskap och kan leda till inspiration till nya lekar. Det här med att dela upp tider för fotbollsplanen är jag fundersam kring. Om det är flera som vill använda planen men inte törs eller trivs med de "tuffa" tagen som kan utspela sig där så kan det behövas komma upp för diskussion.
SvaraRaderaJag tycker inte att någon egentligen ska styra vad eleverna gör eller inte gör på rasten. Men åt andra sidan så kanske vissa elever behöver en liten "knuff" för att komma igång. Jag syftar lite till programmet gympaläraren där Kalle får eleverna att röra på sig mer. Och det finns ju inget dåligt med rörelse egentligen, men samtidigt är just rasten en fri tid där eleverna ska få ägna sig åt det de he lust med. Men man kan alltid komma på idéer och förslag som pedagog.
SvaraRaderaUnder min observation upptäckte även jag att flickorna lekte mer lugnt två och två eller tre och tre, medan killarna lekte en mer aktiv lek i grupp.